Jag fick en intressant fråga häromdagen att den fastnade hos mig och bosatte sig där. Jag skriver ofta om medvetenhet, om eget ansvar, om självdisciplin, kontroll av sina tankar och känslor och hur dessa saker och det konstanta arbetet med dem ökar livskvaliteten. Det är ett väldigt viktigt ämne för oss alla, för vår självkänsla, för kommunikationen oss emellan. Någonstans långt där inne vet många dessa saker men på ett teoretiskt plan. Det är ganska lätt att läsa något och förstå det intellektuellt men att praktisera det och leva på ett sådant sätt och implementera dessa tankar och principer i en krånglig vardagssituation är en helt annan historia. Att veta något teoretiskt men inte praktisera det är ..let’s face it, ganska värdelöst. Kunskap utan visdom är värdelöst. Kunskap är att veta, visdom är att leva.
Att skaffa sig visdom är inte att läsa kloka citat av buddhistiska munkar skrivna på vackra bilder på solnedgångar och stjärnor på facebook. Det är att skaffa kunskapen och leva den. Det är visdom. Så vad var frågan? Det är en rätt tuff lärdom att svälja att allt som händer dig händer för att du har attraherat det. Låt det sjunka in en sekund eller två. Allt som händer dig och har hänt hittills har att göra med vad du attraherar in i ditt liv. För det mesta och för de flesta helt omedvetet. Inte alla håller med om den filosofin men det spelar ingen roll vad man tror eller inte, faktum är ändå att vi inte kan skylla på andra för våra egna känslor oavsett vad som händer. Så långt borde vi kunna enas.
Det är himla lätt att ta illa upp av något och skylla på den som sa det. Irritera sig på vad andra postar på facebook och klaga på det. Störa sig på vad andra tycker och gnälla om det. Den andra hårda sanningen är att världen inte kretsar kring dig eller mig. Vi har själva ansvar för att vårda våra känslor och energi. Så någon frågade mig ”är allt mitt eget fel då?”.
Jag funderade på det och det kändes fel att säga ja trots att det är närmast sanningen. Därför att ”fel” är inte rätt ord. Vi behöver sluta värdera överhuvudtaget. Det är sällan det är rätt eller fel. Det bara är vad det är. En åsikt är en åsikt och hur vi tar emot den är upp till oss. En situation bara är, det är våra egna värderingar och förväntningar som skapar känslan kring situationen. Det är enkelt att lägga ansvaret på någon annan och få anledning att klaga, sitta över en kopp kaffe med vännen och gnälla och helst få medhåll. Det svåra är att äga problemet, medge att man tagit illa upp för att man själv skapat förväntningar om hur det borde gått till. ”Är det alltid mitt ansvar?” är en bättre fråga. Ja. Ja. Ja. Äg din känsla, acceptera och släpp taget. Av alla fighter vi har att välja på i den här världen kan vi sätta vårt lilla gnäll i perspektiv. Äg problemet. Äg dina känslor. Äg ansvaret för ditt perspektiv.
Tänk om det inte är något fel alls? Tänk om allting bara är neutralt? Tänk om vi bestämmer hur vi ska förhålla oss till det? Tänk om vi kan välja hur vi ska reagera i varje given situation oavsett vad någon har sagt eller gjort?
Det kräver styrka, självinsikt, tolerans och medvetenhet. Det kräver att man slänger offerkoftan och bränner den. Det kräver karaktär. Tänk om ingenting kan skada oss om vi inte låter det?
Känner du friheten i det?
#vinnarvanor
